Snubblade in på ett gammalt blogginlägg. Just idag för ett år sedan fick jag veta att Dorado fått sin sista behandling efter ytterligare ett besök på kliniken. Det gick inte vägen och om 27 dagar från och med denna dag skulle han få somna in. Min vackra häst som gjort sådant intryck på mig. Hoppas underbara lilla Cielo kan ge mig allt som Dorado inte hann ge.

Du kan läsa inlägget här:

http://dorado.bloggplatsen.se/2011/01/31/4495595-aven-spanska-sagor-har-ett-slut/

Det kändes lite när Anders hämtade sin tavla på eftermiddagen. Han verkade nöjd. Men jag ville inte riktigt släppa den. Har denna kväll tänkt lite på min tavla. Har kommit fram till att den kommer få det bra och han kommer behandla den väl. När det kommer till litteraturen och att bearbeta sina skrivna texter så pratar man om "Killing your darlings". Det betyder att man går in och gör om i texten man skrivit. Det kan ibland göra lite ont att ta bort sådant som man satsat så mycket tid på att skapa. Det är lite samma känsla här. Jag har satsat så mycket tid och kärlek i min tavla. Jag har verkligen lagt ner hela min själ för att den ska bli så som jag vill ha den. Att den ska återspegla mig på något sätt. Låter djupt, det är min konstnärssjäl som talar ;) Jag vet att den kommer göra sig väldigt bra hos A och jag har ändå inte plats för allt jag målar. Det är bättre att ge den till någon som kan fortsätta njuta av den ett tag till.

Jag tog med min tavla från bildsalen idag. Viftade med den till min syster och en kollega när jag passerade. Jag försökte förklara för min syster och denna kollega (båda matematiker), att jag målat in en dold häst i tavlan. Jag till och med visade dem vad jag menade, pekade ut hästen. De kunde inte se den. De sa som det alltid brukar när jag blir djup:

- Vi låter henne hållas. Sedan skrattade de lite sinsemellan. Matematikerhumor. De har inte mycket kontakt med sin själ brukar jag tänka. De kan inte ha det lätt.

Anders gav Cielo hans första botulismspruta i går. Det gick så bra, även om han tyckte att det var lite läskigt. Cielo alltså, inte Anders :) Han är snäll min lilla häst. Jag ringde även hovslageriet och beställde tid för verkning. De kommer i slutet av februari månad. Måste träna honom i att lämna flocken, han är inte så pigg på det. Jag tar korta promenader med honom varje dag för att han ska förstå att han alltid får komma tillbaka till sina kompisar. Han har inte riktigt förstått ännu. Tjejen som svarade när jag ringde hovslageriet skrattade gott när jag med fasa i rösten berättade att han inte vill lämna flocken och att han snällt lyfter på fötterna men när man hållit ett tag så ramlar han nästan omkull av utmattning. Han liksom tappar balansen. Han är en riktig fölunge. Han förstår inte varför jag drar i just det benet som han hade all sin tyngd på ;) Hon skulle skicka en hovslagare som är lugn och snäll. Det kändes bra :)